Krönika i tidningen NU om ideellt arbete

Krönika i tidningen NU 7/8 om föreningsliv, ideellt engagemang och Överenskommelsen

Civilsamhället, tredje sektorn, idéburen sektor, ideellt arbete, social ekonomi. Kärt barn har många namn även om dessa kanske inte är helt likvärdiga.  Men alla handlar om att enskilda människor och organisationer bidrar till samhällsutvecklingen med sitt engagemang, oftast på fritid och utan betalning. Utan detta engagemang skulle samhället stanna. Det finns uppskattningar som säger att det rör sig om 300 000 årsarbetskrafter. Det är viktigt att vi som politiker inte glömmer bort detta.

Att vara med i en förening bidrar till en meningsfylld fritid, vare sig man är gammal eller ung. Föreningslivet är också en skola i demokrati. Föreningsliv skapar också arbetstillfällen. Idag får många, som annars skulle haft svårt att få jobb, ett jobb i någon förening. I förlängningen ger också det ideella arbetet andra arbetstillfällen. När till exempel en kommun, som Borås, får möjlighet att anordna stora tävlingar, som till exempel SM-veckan denna sommar, så äter, bor och handlar de som kommer hit på orten och gynnar på så sätt det lokala näringslivet. Men utan det ideella arbete som utförs av alla lokala idrottsföreningar och andra volontärer, Borås har en särskild volontärorganisation, hade det inte varit möjligt att genomföra tävlingarna. Arbetstillfällen kan också skapas på landsbygden där föreningar, ibland tillsammans med kommunen och näringslivet, går samman för att rusta upp någon sevärdhet eller göra i ordning en vandringsled. För att på så sätt locka till sig besökare som kanske  också handlar lokalt. 

Västra Götalandsregionen använder benämningen Social ekonomi som alltså inte handlar, som man kan ledas att tro, om socialbidrag eller socialtjänst. Social ekonomi är just föreningsliv och ideella organisationer som inte bara bidrar till att enskilda människor växer utan också att det skapas ekonomisk tillväxt.

Det lönar sig alltså i längden, både socialt och ekonomiskt, att värna föreningslivet och ge bidrag till dessa. Men det är också viktigt att regler och lagar är enkla för föreningar att följa. Verksamheten är det viktigaste i en förening, inte administrationen. 

I den så kallade Överenskommelsen, initierad av Folkpartiet, mellan regeringen, Sveriges kommuner och landsting och idéburna organisationer klargörs spelregler i samarbetet mellan det offentliga och idéburna organisationer och bygger på dialog, kvalité och långsiktighet. Utifrån den centrala Överenskommelsen har också flera regioner och kommuner gjort lokala Överenskommelser. Bland annat är Västra Götalandsregionen och Borås på gång. Överenskommelsen innebär ett synliggörande av det arbete som görs av många enskilda frivilliga krafter. 

Jag har i hela mitt liv, ända sedan jag fyra år gammal följde med min mormor på kyrkliga syföreningen, varit engagerad på ett eller annat sätt i någon ideell verksamhet. 

Jag hoppas att viljan till ideellt arbete inte försvinner. Det gäller att vi alla gamla ”föreningsrävar” hjälper till och för traditionen vidare till nya generationer och att politiken skapar bra förutsättningar så vi även i framtiden har ett rikt och aktivt föreningsliv.