Manifestation för kärleken i Kinna

Idag samlades många människor på Mor Kerstins torg i Kinna för att manifestera för att alla har rätt att älska vem man själv vill. Anledningen var att ett homosexuellt par fått sin bil vandaliserad och invånarna i Mark reagerat med avsky. Och Marie Danielsson via facebook startat manifestationen. Jag fick möjlighet att tala för Folkpartiet och HBT-liberaler i väst. Talare och musik avlöste varandra. Fantastiskt att så många ställde upp för kärlekens skull . Och för alla människors lika värde. Trots regn och blåst och kyla. När jag skulle prata höll det dock uppe vilket gjorde att jag kunde ha min regnbågsboa kring halsen. På scenen fanns blommor i alla regnbågens färger. Jag fick med mig en bukett hem. Valde den orangea. Symbolen för frihet och en av Folkpartiets färger.

Här nedan kan du läsa vad jag sa. Ungefär.

“Fantastiskt att se så många människor här idag som tror på ett Mark, ett Sjuhärad och ett Sverige som är till för alla. Tack Marie för att du gjort detta möjligt. Och tack för att jag fick komma hit och tala.

Fast helst av allt skulle jag inte vilja vara här. För varför måste det behövas manifestationer för att bekräfta att alla har rätt att älska den man vill. Oavsett kön.

Men så länge som det finns de som tycker annorlunda och dessutom använder våld och förstörelse för att tala om det, så behövs sådana här manifestationer.

Okunskap och fördomar finns fortfarande i samhället. Det finns fortfarande de som tror att homosexualitet är en sjukdom som man kan bli botad från. Det finns fortfarande föräldrar som inte vill kännas av sina barn när de kommer ut som homosexuella. Det är också oroväckande när nya homofoba partier växer fram.

Oavsett vem jag är ska jag inte behöva känna mig otrygg. Att vara på fel plats vid fel tillfälle kan få ödesdigra konsekvenser. Att känna sig osäker på om det där gänget som jag möter kanske inte gillar bögar. Jag har upplevt själv den känslan när jag gått med mina bögkompisar. På väg hem från priden i Stockholm och när deras hemmagata var full med bilar med festande folk. Då var det att snabbt stoppa ner regnbågsboan i väskan och ta på jackan för att dölja den blommiga skjortan Vem visste de kanske inte gillade bögar. Det kanske inte var så men bara osäkerheten. Det får inte vara så. Ingen ska behöva känna sig otrygg. Det har hänt mycket på senare år. Både på lokal och nationell nivå. Homosexuella har fått rätt att gifta sig, adoptera mm. Regeringen har nyligen kommit med en strategi för lika rättigheter för hbtq-personer. Och lokalt tas på många håll fram hbtq-policys för hur kommuner och landsting och regioner ska bemöta hbtq-personer. Både som användare av tjänster men också som anställda. Det finns en större öppenhet idag. Vi lever trots allt i mer tolerant och välkomnande samhälle. Bara den här manifestationen visar att vi nått en bit på väg.

Till skillnad mot hur det ser ut i många andra länder där det är straffbart att vara homosexuell och i flera länder är det dödsstraff. Det mest aktuella just nu är Ryssland antihomolagar där ett OS pågår. Tyvärr finns också länder inom EU som är på fel väg. Pridefestivaler stoppas till exempel och allt fler intoleranta grupper växer fram. Här har EU en stor uppgift att fylla. Att se till att mänskliga rättigheter efterlevs. Vi har ett val till Europaparlamentet i år. Gå och rösta. Och rösta på ett av de partier som står upp för människors lika värde och mänskliga rättigheter. Och Sverige ska inte avvisa homosexuella som flytt hit med beskedet att de inte behöver leva öppet som homosexuella.

Till sist. I Sverige har vi kommit en bra bit på väg men det finns mycket kvar att göra också här . Det är en mänsklig rättighet att få älska den man vill. Attityder måste förändras. Skolan och föreningslivet måste ta sitt ansvar och ge kunskap och information. Kommuner och arbetsgivare måste ta sitt ansvar. Men framförallt har vi alla ett ansvar att bidra till att motverka homofobi och diskriminering på arbetsplatser och varhelst vi är. Vi måste våga säga ifrån. Det är mitt och ditt ansvar. Tack för att ni lyssnat. “

Bifall till tunnelutsmyckning på Hässleholmen

Dagens kommunfullmäktige blev så där lagom långt. Inklusive ajournering på ca 25 minuter var vi klara på ter timmar. Det blev återremiss på Orngeriet i Stadsparken. Moderater och Kristdemokrater fick igenom den.Det blev inga jättelånga dsikussioner i övrigt. Även om alla partier, inklusive streckpartiet, förutom SD gick upp och yrkade bifall till förslaget om gymnastikens hus och ett tält för fotboll. 

Jag gladdes förstås åt att den motion om utsmyckninga av tunnlar på Hässleholmen jag skrivit tillsammans med några andra folkpartister bifölls. Tanken är att barn och unga ska utsmycka dem med hjälp av teckningar och annan typ av gatukonst, Det främjar barns och ungas delaktighet och dessutom att området blir snyggare.

Kan barn och unga från hela stadsdelen vara med skapar det också möten mellan olika skolor. Både invandrartäta skolor och landsbygdsskolor.

Rikgtigt roligt att motionen mött så stort gensvar. Idén till tunneln med teckningar fick vi från Vejle, Borås vänort i Danmark. 

Några bilder från Vejle

Valfrihet och tolerans, därför ställer jag upp i valet

Det börjar dra ihop sig till val. Om 100 dagar är det val till Europaparlamentet och om sju månader ska vi välja representanter till övriga förtroendeförsamlingar, riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. 

Idag har Folkpartiet bestämt sin lista till Europarlamentet. Marit Paulsen toppar listan. En, som hon kallar sig själv, tant som gjort mycket för bland annat en bra djurhållning. Dessutom finns många bra namn på listan. Som tvåa finns Cecilia Wikström som också varit mycket aktiv i Europaparlamentet under den gångna perioden. Bland annat inom flytingpolitiken. I övrigt finns många duktiga och kompetenta personer. Bland annat vår egen lokala kandidat från Ulricehamn Ulrika Geeraedts.

Folkpartiet är positiv till Europasamarbetet. Det finns mycket att göra. Mänskliga rättigheter är inte första prioritet i alla EU-länder till exempel. 

Minoriteter, romer t ex, förföljs och förvägras samma rättigheter som andra i landet. Aktuellr just nu är romer som kommer från Rumänien för att tigga i Borås och andra svenska städer. Självklart är det bäst om situationen för dess kan lösas i hemlandet. Då behövs EU. Men de som kommer hit ska inte betraktas som kriminella. De är människor av kött och blod som inte har något annat alternativ för att ge sina barn en bra uppväxt och så dessa kan gå i skolan. 

Detta är ett skäl varför jag ställer upp i valet. 

Ett annat skäl är den intolerans som breder ut sig alltmer i samhället. Alla människor ska kunna leva sina egna liv utat att någon annan lägger sig i. Så länge som det inte skadar någon annan. Vem du delar säng med har ingen annan något med att göra. Hatbrott som det i Mark när homosexuella får sin bil förstörd är inte ok. Att sedan ett nytt parti, Kristna värdepartiet, med homofobi på agendan och abortmotståndare, kommer att ställa upp i valet gör inte saken bättre. 

När det gäller aborter är det väl ingen som tycker att det är toppen, men ibland är det enda lösningen. Att driva kvinnor tillbaka till illegala osäkra aborter är däremot ingen lösning. För det är vad som skulle hända om arborter förbjuds.

Rasism och främlingsfientlighet och ökande nazistnärvaro är  också ett skäl till varför jag ställer upp i valet. 

Men det är inte bara grupper på den yttersta högerkanten som klumpar ihop människor till kollektiv eller står för intolerans. Det är likadant på vänsterkanten. Människor betraktas inte som individer. Den växande socialismen där samhället ska styra allt och alla oroar mig. Jag vill kunna välja när jag blir gammal. Jag vill kunna byta bort det som inte fungerar. Förbud för vinster i välfärden gör mig riktigt orolig. 

Ökande socialisttendenser, främlingsfientlighet, intolerans gör att jag vill vara med och kämpa för ett annat samhälle. Där man ser till individen och individens behov. Där man accepterar mångfald. Där alla får plats. 

Ett Alla hjärtans dags hjärta. 

Vem ska tala väl om Borås om inte vi Boråsare gör det?

Jag flyttade till Borås när många flyttade härifrån, 1980. Då var staden verkligen en sovande stad. Jag brukade säga att staden har många fina omgivningar och många välutrustade sportstugor. Något mer kunde jag inte säga. Även om sportstugorna och omgivningarna också finns kvar så är Borås så mycket mer nu. Omvärlden har också noterat detta och Borås har bland många andra pris också fått pris som Årets stadskärna 2011. En stad som utvecklas gör också att människor vill bo kvar. Det gäller att se framåt och ha visioner. Inte att luta sig tillbaka och tycka att det var bättre förr. För omvärlden förändras och det gamla kommer aldrig tillbaka. Hur gärna man än vill.

Borås stad har tagit fram en vision som ska vara genomförd 2025. En vision är hur man vill att framtiden ska bli. Men utan att ta olika steg på vägen så kommer man inte dit hur mycket man än pratar om att man har en vision. Kommunen har ett ansvar att ta de stegen. En viktig del i en vision är att skapa bra förutsättningar för företagande. För utan företag ingen välfärd. Det kan handla om att tillhandahålla mark för företag som vill starta och växa. Det kan också handla om att göra det så enkelt som möjligt för den som vill starta företag och behöver söka en rad tillstånd, genom att kommunen har en väg in, en företagslots. Men det kan också handla om att skapa mötesplatser där människor kan mötas och utbyta idéer och tankar. Kongresshuset som planeras i Borås är en sådan mötesplats. Avsikten är att få fler människor att komma hit och också se fördelarna med Borås. Spendera pengar och kanske vilja komma tillbaka för att spendera än mer pengar. Pengar som bidrar till att fler jobb skapas och fler betalar skatt. Skatteintäkter som kan betala vård, skola och omsorg. Som sagt, utan företag ingen välfärd.

Men för att fler ska komma hit det gäller också att alla vi som bor i Borås talar väl om staden. Om vi boråsare inte själva tror på och talar väl om vår stad, vem ska göra det då?

Jag själv har blivit kallad ”Tant Borås” av mina vänner från annat håll. För när jag deltar i en diskussion eller samtal så kommer jag lätt in på hur vi gör just i Borås. För det mesta i positiv bemärkelse. Sedan finns det självklart politiska skillnader där jag inte instämmer i allt. Särskilt när det handlar om alternativ inom det offentliga. Där jag ser alternativ som något positivt. De vackra omgivningarna finns kvar i min beskrivning av Borås men dessutom Sandvalls plast, skulpturerna, sommartorsdagarna, en växande djurpark och mycket mer. Borås är inte längre en sovande stad utan den lever, men för den skull får man inte slå sig till ro och tycka att allt är bra. Och vi boråsare måste bidra till att tala om det när vi träffar våra vänner från andra delar av Sverige eller världen. Var och en borde bli en Tant eller farbror Borås.

År 2021 firar staden 400 år. Det är dags att börja tänka på hur vi ska fira detta. (Har lämnat en motion om detta till kommunfullmäktige) Vi måste titta framåt och inte bakåt.

		Lite Boråsbilder Visa bildspel HÄMTA ALLA

100 år, tennis, hedersgala mm. En innehållsrik vecka

Vilken vecka. 100-åringar, tennis, hedersgala och mitt i alltihop lite förkylning och ögoninflammation. Men roligt har det varit.

Hoppas jag är så pigg när jag är 100 år som de 100-åringar jag gratulerade. Verkligen ett hedersuppdrag att uppvakta 100-åringar. Fick också på köpet höra riktigt positiva reaktioner på privat hemtjänst. tror verkligen att det behövs alternativ inom äldreomsorgen. Inte bara att man kan välja utan också kan välja bort när man inte är nöjd.

Så var det då detta med tennis. Värd på den officiella middagen med rinnande ögon och snörvlig näsa. Men trevligt och kul att lära känna nya människor. Så fortsatte tennisfesten med lottning som jag blev inblandad i. Kul. Själva matcherna satte igång på lördagen. Besågs tillsammans med några av de utländska gästerna och fick sedan följa med på middag på kvällen. Så kul när jag nu är intresserad av tennis och spelar lite själv. Tyvärr förlorade Sverige matchen totalt. Det blev dubbeln som blev avgörande på söndagen. På lördagen stötte jag dessutom på Borås baskets stjärna, J.J Miller. Fototillfälle såklart.

Idag har det varit hedersgala i Göteborg med Youth Embassy. Ungdomar som är ute och informerar om mänskliga rättigheter mm. Från olika länder. Det var intressanta föreläsare som Jasenko Selimovic, Gudrun Schyman, Arkan Asaad och Tasso Staffolides. Handlade om jämställdhet, integration, hederskultur och HBTQ-frågor. Alla mycket intressanta. Tasso var nog ändå den som väckte mest känslor med levande beskrivning hur homosexuella behandlas i olika länder, inklusive Sverige. Och sjöng dessutom mycket vackert.

De som var huvudpersonerna, ungdomsambassadörerna själva, deras historier var ändå de mest intressanta. Vilken resa de gjort. Viktigt att det finns de som kan prata mångfald och mänskliga rättigheter inför andra ungdomar. Det behövs mycket av sånt.

Här lite blandade bilder. Och de är lite blandade

		Tennis och hedersgala Visa bildspel HÄMTA ALLA