Nationaldagen

Så har vi då firat vår nationaldag. Som ledamot av bestyrelsen som håller i det i Borås kan jag ju inte bara stanna hemma. Utan det är morgonfirande och eftermiddagsfirande. Det är högtidliga tillfällen båda två. Även om jag gärna skulle se lite fler aktiviteter i Stadsparken som man har på andra ställen. För att göra det till en folkfest. Kanske till och med man skulle flytta mottagningen av nya svenskar till Stadsparken och nationaldagen. Vilket man också gör på många håll.

Sverigedemokraterna delade ut flygblad i Ramnaparken i morse. Ok. Det är tillåtet att dela ut vad som helst i princip var som helst. Men det finns vissa outtalad principer. Inget av oss övriga partier skulle komma på idén att dela ut flygblad under en ceremoni, dit människor kommer för att njuta av stunden och samvaro, oavsett politisk åsikt. Det kallas respekt.

Jag tycker om mitt land men inte som en isolerad ö från övriga världen. Vi lever i en värld där det är lätt att röra sig. Och en del människor tvingas att röra sig på grund av förföljelse och krig. Det är vår skyldighet att ta emot dem som flyr hit. Visst kan man tycka att inte alla ska komma hit till Sverige. Fler länder måste ta sitt ansvar. Det är något som man måste komma överens om mellan olika länder i Europa. Men det ska vara en human mottagning. 

Vi får aldrig glömma varför människor flyr. Men det verkar som många inte har fattat att de som kommer hit flyr för sina liv. Jag är så otroligt trött på ordet massinvandring. Det som är viktigt är att det görs massor för att förbättra mottagandet. Jag blir också så arg när man skyller problemen på den sittande regeringen. När det var Perssons regering som bidrog till att människor hamnade i utanförskap. Långa väntetider på flyktingförläggningar utan att kunna arbeta. De som nu har problem kan ha gåt in i och ut ur projekt i åratal. Och kommit så långt bort från arbetsmarknaden man bara kan tänka. Men som sagt det hela började på sosseregeringens tid. Om detta må vi berätta.

Berättar och svarar på frågor gör alliansregeringens partisekreterare. Igår fick jag hoppa in som standin för Folkpartiets partisekreterare. Hastigt och lustigt fick jag rusa iväg till Skövde eftersom det brann i gräset så tåget med partisekreteraren inte kom fram. Men vad gör man inte för partiet. Även om man inte kan titta alltför mycket på naturen när man kör bil hinner man ändå se hur otroligt vackert det är nu.

Men närmast är det dags för Almedalen. Och jag har ett seminarium att planera. Vad händer med kvinnors företagande vid förbud för vinster i välfärden.

Fast nu allra närmast. Dags att sova.