Ibland ska man hålla sig till de stora backarna. Det är lite onödigt att få ont i knät i en miniminibacke på ett nästan platt längdspår. Men kan man inte hålla balansen och spåret är lite ojämnt så händer det. Det är inte lätt att byta teknik från utför till längd. Och det kanske är så att nästan pensionärer ska sitta hemma och virka. Ok. Idag får jag skriva blogg och läsa deckare. Och beundra utsikten. Liten tur till affären blir det dock. Med broddar på. Men i morgon blir det nog backe igen.
Har i alla fall hunnit med en hel del åkning. Bland annat en heldag med äldsta barnbarnet som tog väl hand om mormor. Väntade när jag inte åkte lika fort som han och hade hand om pistkartan. I och för sig inte något jättesystem att hålla reda på men ändå.
Det har snöat en del. För det mesta har snön kommit när backåkningen varit färdig. Men just nu snöar det lätt utanför fönstret.
Det är skönt att byta miljö och göra lite annat. Fast det känns att jag inte orkar åka lika intensivt som för några år sedan. Men det är härligt att susa nerför backarna. Om än också något försiktigare än förr.
Två bilder på solnedgång. Från toppen av backen och från där nere. Kanske några minuters mellanrum. I den andra bilden har just en riktig snöstorm svept in.
Nu återgår jag till min deckare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar