Ska politiken bestämma allt i SD:s värld?

Och vem är politiken?

Borde egentligen lägga mig. I morgon är kursdag. Men jag har fastnat i Sverigedemokraternas nya principprogram och måste skriva av mig annars kan jag nog inte somna.

Genom att ändra partiets beteckning till att vara ett  socialkonservativt parti tror man förmodligen att det ska locka fler anhängare än om man benämner partiet som ett nationellt parti. (SvD)

Oavsett vad man kallar partiet så är det precis samma gamla främlingsfientliga parti. Jag har oftast varit försiktig med att kalla partiet rasistiskt men efter att ha läst programmet där man indelar Sveriges befolkning delas in i tre grupper så befäster partiet att det är rasistiskt.

Den första gruppen är alla infödda samt de som blivit adopterade tidigt.

Den andra är alla med icke-svensk bakgrund som lever i enlighet med den svenska kulturen och talar flytande svenska och känner större lojalitet med den svenska kulturen än med någon annan kultur.

Den tredje gruppen är alla andra. De kan få finnas här i i begränsad skara men helst inte från länder där kulturen och värdegrunden starkt avviker från den svenska.

Men vi har en skyldighet att ta emot människor oavsett varifrån de kommer när de flyr undan krig och förföljelse.

Men ännu värre blir det när man analyserar människan i ett helt kapitel.

Visserligen börjar de kapitlet om sverigedemokraterna och människan på ett allmängiltigt sätt. Att man har rätt till frihet och självbestämmande och basala grundförutsättningar. Men sedan kommer det.

De tror att människan är ofullkomlig, att människan styrs av nedärvda känslor och drifter och att vår individuella förmåga till förnuftig handlande och tänkande är begränsad. Alltså en människosyn som är tvärtemot det en liberal människosyn står för. Där man tror på individen och att denne själv kan fatta egna val. Ibland med hjälp och stöd.

Politikens uppgift blir enligt SD därför att skapa, stödja och upprätthålla normer, moral, lagar, sedvänjor, miljöer, beteenden, traditioner och gemenskaper som hjälper individen att bejaka de goda och konstruktiva sidorna inom sig själv.

Enligt SD är det alltså politiken, vem det nu är, som ska tala om för människorna vad de ska tänka och tycka. Liknar rätt mycket en diktatur tycker jag. Och med tanke på att demokratin inom SD verkar vara rätt svag så är det väl SD:s partiledning som ska stå för politiken om de nu, vilket Gud förbjude, skulle få makten. Alltså ett fåtal. Och hur funkar det då med deras människosyn med begränsad förmåga till förnuftig handlande.

När det kommer till kultur så ska den förstås vara svensk. Som symbol för svensk kultur visas en bild på kräftor, snaps och öl. Undrar om det inte finns infödda svenskar som varken äter kräftor eller dricker öl och snaps. Jag ligger risigt till. I alla fall när det handlar om kräftorna.

Självklart ska de som kommer hit följa svenska lagar och regler. Men lika självklart är att man måste få behålla sin egen identitet. Vi ska väl inte hjärntvätta människor.

Något paradoxalt finns också ett avsnitt om sverigedemokraterna och omsorgen om djur. Jag tycker också att djur ska behandlas väl vill jag påpeka för att inga missförstånd ska uppstå.

SD betraktar omsorgen om djur som ett mått på hur utvecklat ett samhälle är. Inga djur ska utsättas för onödigt lidande. Och de som finns i människors vård ska behandlas med respekt. När det handlar om människor som kommer från en annan del av världen talar de aldrig om respekt.

Är det inte så att hur man behandlar människor, oavsett vem de är eller var de kommer ifrån, som är ett mått på hur utvecklat samhället är.

Sammanfattningsvis kan man säga att ungefär hälften av programmet handlar nästan uteslutande om invandring och nationalism. I övriga kapitel dyker det dessutom ganska mycket.

Stannar där för ikväll. Dags att sova.